Genusforskning är en vetenskap som går ut på att man studerar olika aspekter av mäns och kvinnors beteende, historia, psykologi, sexualitet, ekonomi etc. Man undersöker vad det finns för skillnader och likheter och vad dessa kan bero på. Ursprungligen kallades detta för kvinnoforskning då det hela började ur ett feministiskt perspektiv där kvinnor ville framhäva sitt köns roll i samhället, vilket ledde till vidare discipliner som t.ex. kvinnohistoria och kvinnolitteratur. På 1990-talet började man istället kalla vetenskapen för genusforskning eftersom den egentligen handlar om både könens egenskaper.

Genom studier, observationer och experiment har man tack vare genusforskningen kommit fram till en hel del slutsatser om hur kvinnor och män uppfattas och interagerar i samhället genom historien upp till moderna tider. Man har lyckats slå hål på myter som att kvinnor inte lämpar sig för kroppsarbete eller att män inte har vårdande karaktärsdrag och genom att framhålla samhällets beteende gentemot de två könen kan man se hur vissa typiskt feminina eller maskulina personlighetsdrag i själva verket inte har något att göra med vilka kromosomer man fötts med. Det är i själva verket samhället och kulturen som bestämmer vad som anses vara typiskt manligt eller kvinnligt och inte beteendet i sig. Åtminstone enligt vissa genusforskare; det är just detta som är vetenskapens intresseområde.

Inom genusforskning ingår även studier av homosexuella och transgenderpersoner och hur de bemöter och bemöts av sin omgivning. Man tittar på allt möjligt, som huruvida det beror på genetik om en person är gay eller inte, om det diskrimineras inom olika yrkesgrupper mot dessa personer liksom deras juridiska status och rättigheter i ett samhälle.

För den som är intresserad av att studera genus finns det mycket bra kurser och utbildningar på Sveriges olika universitet. Det finns också två tidskrifter som man kan följa om ämnet intresserar: Nora och Tidskrift för Genusvetenskap.