I Sverige begås varje år många självmord och statistiken visar att nästan tre gånger fler män än kvinnor tar sina liv. Enligt Världshälsoorganisationen WHO ligger Sverige på plats 60 av världens 170 undersökta länder och cirka 11% av svenskars död beror på eget vållande. Samtidigt är det dubbelt så många kvinnor som försöker ta sina liv!

Vad detta kan bero på finns det många teorier om och detta ämne ligger inom genusforskningens sfär. Är det verkligen så att fler män verkligen vill dö eller är det metoderna de använder som helt enkelt är farligare? Vad innebär egentligen ett självmordsförsök gentemot ett misslyckat självmord?

Regel nummer ett som i princip alla psykologer är överens om är att alla självmordsförsök alltid skall tas på fullaste allvar. Till och med minsta hot eller uttryck om önskan att ta sitt liv skall bemötas på ett seriöst sätt. Visst kan en arg eller ledsen människa skrika ”jag vill dö” bara som ett känslouttryck men det kan också tyda på en underliggande önskan om att faktiskt begå självmord.

En människa som tar sitt liv, oavsett kön, är ofta djupt deprimerad sedan en längre tid och med det har han eller hon inte bara tappat viljan att leva utan upplever dessutom sitt liv och sin existens som så smärtsam att det är bättre att upphöra att finnas. Medan den gravt deprimerade människan ofta är helt apatisk så är det personen som börjar få lite livsvilja tillbaka som ligger i den största riskszonen; depressionen är fortfarande kvar samtidigt som energi finns att göra något åt saken.

En kvinna är mer benägen att tala om sina problem och ett självmordsförsök kan vara ett desperat sätt att be om hjälp. Mannen, å andra sidan, lider ofta i tysthet vilket gör att det till sist går så långt att han helt enkelt hoppar från en bro. I både fallen är depressionen lika svår, men den kvinnliga psykologin tillåter fortfarande en viss form av kommunikation. Därför är det alltid oerhört viktigt att tala med den man tror lider; kommunikation kan rädda liv, oavsett kön.