Män och kvinnor i alla länder har ofta olika sätt att uttrycka sig på. Det kan handla om allt från ord till kroppsspråk och blickar och de flesta genusforskare är överens om att detta är ett kulturellt framväxt sätt att kommunicera.

Skall man tala generellt så brukar män till exempel svära mer än kvinnor. Förr i tiden sade man att det berodde på en bristfällig vokabulär men det brukar lingvister idag protestera mot; snarare är det frågan om att ta till kraftuttryck vid känsloutbrott eller behov att beskriva en komisk eller tragisk situation med ett fult ord. Det är till exempel skillnad på att säga att ”maten är väldigt god” och ”maten är jävligt god”. Statistiskt sett är kvinnan mer inklinerad att använda den förstnämnda frasen medan mannen den sistnämnda. Frågan är varför?

Kulturellt sett har svordomar nästan alltid associerats med manlighet och tuffhet. En stor, grov skogshuggare som svär som en skorsten är på något vis en ganska harmonisk bild medan en viktoriansk, korsettbeklädd dam i fjäderprydd hatt knappas förväntades låta som sagda skorsten! Det beror inte på att damen inte känner till skogshuggarens vokabulär utan att hon socialt skulle stötas ut och ses ned på om hon uttryckte sig som honom.

Mäns och kvinnors språk handlar inte bara om svordomar utan också hur man uttrycker sig generellt i olika sociala kontexter. Eftersom mannen kulturellt förväntas försvara sin status som ledare använder han helst ett rakt, kraftfullt språk med fakta som bas. Den manliga ledaren beordrar och säger precis vad han tycker, och drar sig inte för att förlöjliga sina vänner på ett komiskt men samtidigt passivt aggressivt sätt för att framhävda sig själv.

Kvinnor lär sig från tidigt ålder att umgås i mindre grupper än män och alla människor har väl sett två tonårstjejer sitta och viska och fnittra? Här uppmuntras ett lugnare beteende som samtidigt är mer empatiskt och demokratiskt. En kvinna beordrar inte sina medarbetare på samma sätt utan föreslår i stället att olika uppgifter skall utföras då hon inte vill såra någon eller stöta sig med andra människor.